Hemma från Turkiet. Dags att packa om resan för att åka mot Berlin nästa morgon. Trodde att jag skulle ha svårt att somna, lite som dagen innan julafton men det tog bara några minuter efter att jag lagt huvudet på kudden så somnade jag.
Dagen med extra stort D var äntligen här! Ett litet snabbt besök på skolan för språklektion och sen skulle jag med ett tåg till Lübecks flygplats för att möta Lovva. Det gick inte att förboka tågbiljetten till flygplatsen så jag skulle bara gå dit och köpa en biljett. på vägen dit övade jag på vad jag skulle säga när jag köpte biljetten och hur man frågar vilket spår tåget går från. Lyckligtvis hittade jag en biljettautomat precis utanför det enda spåret på perrongen och på det spåret stod det ett tåg som skulle dit jag skulle. Snabbt som attan köpte jag en biljett som jag trodde var rätt och satte mig på tåget. 
70-talet ringde och ville ha sitt tåg tillbaka! Lite så såg det ut och ytterst obekväma säten..
inte very imponerad!
På Lübecks huvudstation skulle jag byta tåg, Det här såg mycket bättre ut och sätena var nästan bekväma.
Väl framme på flygplatsen hade jag 2 timmar att slå ihjäl. Och tid fördriver man bäst med mat!
Smset som fick verkligheten att komma ikapp. Det händer verkligen. Hon är på väg hit. Till Tyskland!
Planet skulle landa 15 minuter tidigare! Lyckan var total och jag ställde mig precis vid dörren dit hon skulle komma 20 minuter innan för att vara säker på att hon skulle se mig när hon kom fram!
Jag trodde inte att jag skulle gråta men när hon kom ut genom dörren var det på precis som på film. Allt gick långsamt fast snabbt samtidigt och jag ville bara springa förbi vakten mot henne. (Men det hade bara blivit jobbiga följder av det så jag stod kvar och väntade.) När hon till slut kom fram och vi kramades så var det som när enterna släpper lös dammen mot Sarumans torn. Allt bara brast och vi stod där och snorade på varandra en stund innan vi beslutade oss för att gå mot tåget som skulle ta oss till Berlin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar