Spaghettiglass och Cartman

Förra fredagen träffade jag Georgia för lite eftermiddagshäng. Vi började med att leta reda på en frisör som med lite tur hade bättre smak när det gäller hårstyling än vad den förra hade...

Det blev bättre än sist men jag fick återigen den här hemska luggrondellen...
Vi tyckte att nu är det ju nästan sommar så då får man äta glass! Vilken glass får det lov att vara?
Spaghettiglass kanske?

Den kommer aldrig att se ut som den ser ut på bild.

Tji fick jag för oj vilken tjusig glass =D

I mitten är det en klick grädde, pressad vaniljglass på det och sen jordgubbstopping och riven vitchoklad.
Det smakar inte snusk om man säger så.

 I Lensahn har vi ett fantastiskt klotter på tågstationen. Första gången jag såg det var när jag var med Sandy + familj och hälsade på i somras. Jag fattade ingenting då och hade ingen aning om vart jag var eller vart jag skulle osv. Men jag såg Cartman och gav mig fan på att jag skulle hitta han igen! När jag sen såg honom på tredje dagen efter flytten blev jag helt till mig men har inte vågat stanna och ta kort förns nu...

 Vad han säger vet jag inte. Det är förmodligen ord som barn inte ska kunna.

Vi åker vidare mot Kellenhusen och tog en strandpromenad.

Strandparty! 1 Juni. Klart att vi ska dit =D 

Jag blir så fasligt hungrig när jag går förbi restauranger hela tiden.
Vi var helt enkelt tvungna att beställa en pizza =)
I väntan på pizzan upptäckte vi något mindre trevligt i dom redan dammiga plastblommorna.
En liten, liten spindel som hängde i sitt nät...

Pizzan såg inte helt äcklig ut =D Dock smakar pizza i Tyskland inte alls som i Sverige...

Med mat i magen var jag redo att få en guidad visning i Kellehusen-skogen =)
Vi började gå men jag stannade plötsligt när vi kom in på en gata med dom här grejerna.
Varför? Vad är det? Kommer ju dö om jag snubblar på dom där!

På vägen fanns det fiskar också. Vad är det här? Det är ju svinläskigt!

Vi befann oss tydligen på kyrkgatan. Den perfekta skräckfilmsgatan.

Dom läskiga spetsiga sakerna längst gatan skulle visst föreställa miniatyrer av det verkliga tornet.
Dom är ju inte kloka!

Vi gick mot skogen och såg då den här fågelholken. Eller?

Det är ett fladdermushus =D

Efter dom konstiga pelarna och fiskarna på marken var det kanske inte jättesmart att följa pilarna på marken... men det gjorde vi ändå!

Vi kom fram till dom ovilda vildsvinen. 

Georgia tyckte att det var väldigt underligt att dom heter vildsvin när dom är inhägnade...

Det fanns flera små kultingar som grävde efter mat. =)

Det var riktigt fint längst promenadstigen. Men vad är det för ohelig lukt som har varit med oss hela tiden!?

Är det där? Är det verkligen? En hög med bränt bajs?
Det förklarar hela grejen med den äckliga lukten!