An unexpected journey.

Då var dagen (som jag planerat sen innan jul utan någons vetskap) äntligen här! Alla saker var packade sen två veckor tillbaka och jag var mer än redo efter alla dessa sömnlösa nätter. Så många nätter som jag vridit och vänt på mig av förväntan och nyfikenhet om att få veta hur allas ansiktsuttryck skulle se ut. Jag ville så gärna bara skrika och berätta för alla i hela världen att jag var på väg!

 Jag var tvungen att gå igenom en mycket ansträngande dag med småbarn i pool och kompisar på besök innan jag äntligen kunde lämna över alla barn till min värdpappa. Ansvarslös tog jag en dusch och packade in allt i min lilla bil.

Mjukisdressen hade legat vikt och väntat på mig i en veckas tid och nu var det äntligen dags att svida om och sätta sig i bilen för att åka i väg.

Med bilen på övervikt styrde jag mot Puttgarden för lite shopping. Hejdå Petersdorf! Syns om en vecka!

 På bron som går mot Fehmarn. Alla bilder är lite gröna i kanterna pga mitt skal. 

Men jag ser det som en extra spicy touch till bilden.

Jag gillar att ha mycket tid på mig när jag gör något för första gången. Som att åka färja över till Danmark själv med övervikt på bil... Jag var över en timme tidig till färjan men jag åkte fram till biljettluckan i alla fall för jag tänkte att det är ju bra att ställa sig i kö i tid. Kö 3 fick jag stå i och jag stängde av bilen och tog fram en tidning att läsa i. Men då blev det grönt och bilarna framför mig började rulla. Oj, oj! GASA!
Men vad underligt...Får vi redan köra på färjan? jaha, vad gör jag nu då? När vi hade parkerat började folk att springa runt som yra höns och rörde sig mot dörrar ut från bildäck. Jag panikade och packade ihop det viktigaste fort som attan och gick efter. Vad är det som händer!? Helt plötsligt börjar allt gunga och jag ser inget land mer. VI ÅKER JU!? Men klockan är ju på tok för tidig? Det visade sig att jag hamnat på en tidigare färja =)

 Jag köpte mig en påse gott & blandat och satte mig och kollade på reklam-tv under hela färden. Tänkte att blunda lite skulle kanske vara bra men varje gång jag blundade såg jag alla överraskade ansikten framför mig så det blev inget med det.

Framme i Danmark började det att regna. Det var den jobbigaste biten jag någonsin kört. Spöregn, tre filer på motorvägen och mörkt. Kändes riktigt, riktigt bra att komma in i tunneln som gick raka vägen till Sverige.
Det var inte förns jag upptäckte hur mörkt det var på båda sidor och jag såg dom underliga ljusen borta i fjärran som jag insåg att jag åkte på Öresundsbron. Tjejen med koll. Men ska man inte åka igenom en tull? Ska dom inte kontrollera vikten och konfiskera allt jag äger!? Åh nej. Dom kommer att ta mig när jag sover!

23:18 gled jag in på svensk mark =) Det kändes bra. Nu spelar jag på hemmaplan!

Det var då det var dags att betala för att åka över bron. Nu kommer jag inte att komma in i landet! Väl framme upptäckte jag att det fanns inte en själ där. Vad sjutton? Hur gör jag nu? Jag gled in lite snyggt och betalade avgiften och åkte vidare. Lite smått skakad tog jag en paus bland sovande lastbilschaufförer.
Kan tänka mig att Café Skånegården är ett trevligt ställe när klockan inte är 12 på natten.

Jag hade planerat att ta en powernap i Ljungby och vara framme i Hjortkvarn 9:15 på Torsdagmorgon MEN min kära mor bestämde sig för att åka och handla på morgonen klockan 8 så jag var helt enkelt tvungen att köra allt i ett sträck för att hinna hem innan hon skulle åka. Min radio gillade inte den idén och slutade visa vilket nummer det var på volymen. Hur skulle jag veta att det var ett jämnt nummer!? Jag fick helt enkelt skruva ner volymen på noll och räkna varje hack när jag vred på volymratten. 22, det är jämnt.

Min strumpa hade hamnat helt snett i skon och jag behövde rätta till det för oj vad det var irriterande! Men så här mitt på E4an kan man inte svänga av någonstans... Black eyed peas låt Let´s get retarded började spelas och jag kom på den fantastiska idén att stanna mitt på E4an och knyta om min sko. Jag hade inte sett en bil på 20 minuter så det måste vara säkert. Jag stannade, knöt min sko och åkte vidare.

Körde in i Jönköping klockan 2 på natten. Om jag blev sugen på att åka till Dreamhack med kusinerna? Svar ja. Jag gjorde det näst bästa och smuttade på en redbull under tiden som jag gled igenom stan. Försökte mig på att fota burken tillsammans med en skylt till Elmia. Det gick sådär...

Jag fortsatte min resa längst Vättern och såg gryningen i horisonten. Det är nära nu. Det är fasligt nära. Jag snurrade in i Linköping för att hitta en bankomat lite snabbt. Mitt i mitt letande blev jag fasligt kissnödig. Det var folktomt men man kan ju inte sätta sig och kissa mitt i stan! Jag hittade en bankomat och stod med benen i kors när jag tog ut pengar. Vad roligt dom ska ha åt det när dom kollar på övervakningsfilmen sen =)

Hittade ut ur Linköping och letade desperat efter en rastplats. ingen dök upp så jag gjorde det igen. Jag stannade mitt på vägen och gick ut och kissade! Jag är ju helt livsfarlig! Kissad, mätt och belåten var det svårt att hålla ögonen öppna. En timme kvar tills jag var hemma.
05:15 Torsdag morgon stannade jag ett par kilometer utanför Hjortkvarn och tog en powernap innan jag åkte för att väcka mamma.